Snilleblixtarnas idébank

Ämnesövergripande

Snilleblixtarna är ett ämnesövergripande koncept som kan anpassas till snart sagt alla ämnen på det ordinarie skolschemat. I lärarhandledningen finns en del förslag, se sid 7. Här vill vi visa på fler tips om hur man kan arbeta vidare med Snilleblixtarna inom olika ämnesområden.

När det gäller tipsen och förslagen så har vi valt att ställa öppna frågor istället för att "berätta svaren".  Det ger eleverna ett annat spelrum och deras nyfikenhet och kreativa förmåga uppmuntras och utvecklas. "De blir subjektet i sitt eget lärande" eftersom kunskapsinhämtandet utgår från dem själva. Som pedagog leder du eleverna genom att ställa de, i sammanhanget, rätta frågorna.

Du ser själv på vilken nivå du kan använda de olika tipsen. Det står dig fritt att göra om uppgifterna så att de passar dig och dina elever. Men glöm inte att formulera uppgifterna som öppna frågor!

Den som har egna idéer är välkommen att berätta för oss så fyller vi på den här sidan vartefter. Låt idéerna komma med utgångspunkt från en apparat eller pryl som någon elev har pillat sönder. Skicka idén till info@snilleblixtarna.se

Lycka till och ha det riktigt kul med ert fördjupade Snilleblixtarbete!

 

Bild

En stad med kretskortet som city

Kretskortet från en större apparat t.ex. en video eller radio väcker lätt elevernas fantasi. Många tycker att de liknar en stad eller t.o.m. en rymdstad. Dela upp klassen i mindre grupper och låt dem spinna vidare på kretskortsstaden. Föreslå att varje grupp skapar sin egen  framtidsstad med utgångspunkt från ett kretskort. Stora pappskivor eller andra typer av skivor kan behövas. Hör med närliggande företag om de kan bistå er med material.

1. Hur kan man rita eller bygga en stor stad där kretskortet får vara själva citykärnan?

2. Hur ser infrastrukturen i staden ut och hur ser fordonen ut?

3. Hur får staden sitt vatten och sin energi?

4. Som barn - hur har man det i den här staden?

5. Kan man göra en utställning och hur skulle det gå till?

6. Vad ska det stå på inbjudningskorten till föräldrar och andra anhöriga?

Datorkunskap

Fysik

Geografi

Lär geografi genom en sönderpillad telefon

1. Det finns än idag människor på vårt jordklot som aldrig har sett en telefon. Var finns/bor dessa människor och vad är det för sorts folk?

2. Hur tror ni att dessa människor lever? Hur har barnen det?

3. Hur kan dessa människor hålla kontakten med varandra när det inte har telefon? (Fundera/diskutera/forska/berätta)

 4. Förr i världen använde t.ex. indianderna en speciell metod när de ville berätta något för andra indianstammar? (Forska/rita/berätta/rollspel)

5.  I Sverige finns samerna, som har en annorlunda och spännande kultur? Vad finns att berätta om dessa människor? Hur levde de förr i tiden och hur lever de nu? Vilka tekniska hjälpmedel använder de i sin yrkesutövning nu för tiden som inte fanns förr? (Forska/rita/skriv/berätta)

6.Hur kommunicerade samerna med varandra när de inte hade några hjälpmedel? (Forska/återge)

7.  Varför inte kontakta en sameskola för att få veta mer? Eller om ni är en sameskola - varför inte kontakta en skola i en annan del av landet för att utbyta information och kunskap.

Hemkunskap

Lär om hemteknik genom att städa ditt rum

Hemtekniken är så självklar att vi oftast inte tänker på att den finns och framför allt tänker vi inte på att det är teknik. 

1. Ge eleverna i uppgift att städa sitt rum: Vad innebär städning för olika moment? (Diskutera/skriv) 

2. Hur ser din egen "att-göra-lista" ut om du ska göra riktigt rent och snyggt i ditt rum? (Fundera/skriv) 

3. Hur går städningen till när du städar och hur går den till när mamma städar? Vad skiljer era sätt att städa? (Skriv/berätta) 

4. Vilka olika tekniska redskap och apparater använde du när du städade ditt rum? Kunde du ha gjort på ett annat sätt för att resultaten skulle ha blivit bättre? (Fundera/skriv/berätta)

 5. Vilka uppfinningar finns i ditt rum som du tidigare inte har tänkt på att de är uppfinningar? (Fotografera/skriv/berätta)

Laga mat à la Snilleblixtarna 

 När vi lär oss laga mat på traditionellt sätt är tågordningen: leta recept -handla ingredienser/råvaror - laga mat. Att kunna laga mat på Snilleblixtvis (dvs tvärtom) är väldigt praktiskt eftersom vardagsmaten oftast lagas till på det sättet. Kreativ och spännande matlagning som kanske kräver lite extra mod av dig som pedagog.

 1. Se till så att det finns ett antal råvaror och ingredienser i skåp och kylskåp när eleverna kommer till hemkunskapen. Lotsa eleverna genom processen med  följande frågeställningar.

 2. Vad finns det för användbara råvaror/ingredienser som ni kan laga t.ex. en lunch av?

 3. Vad skulle ni kunna laga för lunchmat av dessa råvaror/ingredienser? (Diskutera/skissa på en egen komponerad maträtt)

 4. Hur lagar man till den här rätten så att den blir både god och nyttig? (Testa/laga till/ät)

 5. Hur ser receptet ut till er Snilleblixtlunch? (Diskutera/skriv/fotografera)

 6. Varför inte göra en Snilleblixtkokbok och sälja? (Pengarna kan användas till att låta klassen delta på den Nationella Snilleblixtmässan som arrangeras varje år)

 

Historia

 Lär historia av en sönderpillad telefon

1. Att kommunicera via telefon är en självklar sak för oss. Men hur gjorde man innan det fanns telefoner och man ville ha kontakt med varandra? (Diskutera/forska/skriv)

2. Hur var det att telefonera när mamma/pappa var barn? Hur såg telefonerna ut då?

3. Hur var det att telefonera när mammas/pappas mor- och farföräldrar var barn? Hur såg telefonerna ut på den tiden? (Forska/skriv/berätta)

4. Var kan man få gamla telefoner ifrån och hur skulle en telefonutställning på skolan kunna gå till? (Forska/diskutera/planera)

Idrott

Kemi

Matematik

Träna siffror med ett sönderpillat tangentbord 

1. Lägg alla siffertangenter i en burk/korg och låt en elev i taget ta en valfri siffra. Låt alla elever går fram till tavlan och skriva sin siffra. Hur många siffror blev det på tavlan? Hur väljer eleverna att skriva sin siffra för att den ska täcka ett helt ark?

2. Låt två elever ta varsin siffra ur burken och skriva dem på tavlan. Hur mycket blir det om man adderar dessa två siffror? Vad blir det om två ytterligare elever lägger till sina siffror? (Diskutera/räkna/skriv)

3. Lägg alla tangenter, bokstäver, siffror och tecken i en burk/korg. Låt en elev ta valfritt antal tangenter ur burken. Hur många tangenter tog han/hon? (Räkna/skriv på tavlan). Om en annan elev gör samma sak - hur många tangenter blir det då? Om man fortsätter så tills alla tangenterna är slut, hur många tangenter blir det då?

Miljö

Musik

Bygg en hel orkester med hjälp av demonterade apparater 

Ibland kan det vara roligt att ha ett speciellt tema för "Sätta-ihop". Varför inte musikinstrument? Varje musikinstrument har sin egen klang beroende på  vilket material det är gjort av och hur det är konstruerat.

1. Alla delarna från Pilla består av olika material. Hur låter de olika delarna om man slår/spelar på dem?

 2. Hur skulle olika nya instrument kunna se ut och låta, om man sätter ihop dem av detaljer från Pilla?

 3. Hur låter det när klassen sjunger en sång om man samtidigt accompanjerar med alla nya Snilleblixtinstrument?

 4. Vad skulle ni kunna göra för att låta andra t.ex. föräldrar och syskon  få höra en konsert med er Snilleblixtorkester? (Glöm inte att ta inträde - pengarna kan användastill att låta klassen åka till den Nationella Snilleblixtmässan som arrangeras varje år)

Samhällskunskap

Slöjd

Smycken av Snilleblixtskrot

I många söderplockade apprater finns sladdar och trådar av olika slag. Det har visat sig att det är väldigt inpirerande att göra smycken av dessa trådar. Föreslå eleverna att de tillverkar t.ex. "Den nya tidens smycken" av återanvänt material.

1. Vilka delar av en demonterad apparat går att använda till smyckestillverkning?

2. Vad kan man göra av den vackra koppartråden som finns på spolar i vissa demonterade apparater? (Skissa på smyckesidéer)

3. Vad kan ni göra med era smycken? Kan de säljas och hur skulle det i så fall gå till?

 

Språk

Svenska

Utomhuspedagogik